Det var några riktigt schyssta bröllopsgäster som hade presentat oss med en slädhundsfärd.
Hundarna var så söta att t.o.m. Marie kände ett behov att klappa dem.
Hundarna var så söta att t.o.m. Marie kände ett behov att klappa dem.
De var inte bara söta, de var skickliga också. En av hundarna kunde bajsa utan att slå av på takten det minsta. Knepet var att bara använda frambenen att springa med. Tyvärr lyckades vi inte fånga detta partytrick på bild.
Annars ägnade vi största delen av semestern åt skidåkning.
En något så när tuff bild på Erik
och en inte lika tuff bild på Marie (men hon ser i alla fall tuffare ut här än hon gjorde i den svarta backen "störtloppet" som vi åkte nedför av misstag).
En kärleksbild från liften
och en från fikat i backen.Gängets urgamla motto håller än: det är verkligen härligt att vara två.
Men vi hängde inte bara för oss själva. På lördagen röjde vi på after ski till den här imponerande låtlistan:
-Paradise City
- We Will Rock You
- Highway to hell
- osv
Redan efter tre klunkar slog ölen till så här hårt:
Men för att vara ärliga var vi mest intresserade av efterläsken.
Vi var ju tvungna att skynda oss hem till melodifestivalens tredje deltävling. Erik följde den med stort intresse.
Var inte orolig, Percy, han kommer inte på lördag!
