Det var redan dags att bege sig ifrån vårt semesterlandskap. Målet för dagen var att äta på en riktig vägkrog.
Vi åker förbi ett par som verkar ultimata när vi inte är hungriga. När hungern sedan sätter in får vi först rata Hos mamma och tar sedan in på The Chef. Så här i efterhand vet vi inte om vi kom till en oäkta vägkrog eller om vägkrogarna helt enkelt utvecklats under de senaste 15-20 åren. Vi var inte nöjda.
Polens boulelandslag var nöjda med träningslägret.På kvällen blir vi 3 Josefin i ett sällskap på 6. Josefin, Markus och lilla Ester sluter nämligen upp med Semestergänget när vi intar nästa ort: Falkenberg.
Det är dans borta på dansbanan. Marie blir uppraggad med bästa raggningsrepliken: "Jag trodde du var min bror".
Ugglarps byalag har hand om dansen och det är klart att man vill stödja deras verksamhet. Varsin lott inköps. Josefin 1 vinner - ett bouleset!
Kvällen avslutas med att bandet annonserar för tryckare och här får vi, på utpräglad Halmstaddialekt, även ett nytt ord som vi direkt för till gloslistan: trosfuktare.
5 kommentarer:
"jag trodde du var min bror", hahaha! den ska jag köra i fortsättningen.
ljuvliga inlägg, by the way.
jag vet, den är grym! han hade dock lite svårt att acceptera att den inte gick hem eftersom marie var upptagen.
och tack! roligt att du läser!
Är helt tagen av den mörkhåriga kvinnan som sitter längst fram till vänster på bilden från pansarvagnen (inlägg den 13 juli). Hon utstrålar en sådan oerhörd sensualism och mogen kvinnlighet! Av de andra bilderna verkar det ju tyvärr som att hon redan har fast sällskap, hennes livskamrat kan verkligen skratta sig lycklig.
De båda kvinnorna som sitter längst in i pansarvagnen ser ut som om de kommer att få det lite svårare att hitta en partner, men inget är ju omöjligt i dessa dagar med internetdejting och annat.
/trogen läsare
som ni förstår har jag väntat in i det sista på att kommentera föregående inlägg. tyckte att en oerhört sensuell kvinna var bättre lämpad att göra det, men okej då:
hemlig beundrare: hej hej! vi förstår dig och tack för dina lyckönskningar till oss mindre lyckligt lottade.
Marit strikes again. Hon är inte bara på pansarmuseum, hon käkar på vägkrog också. Inte konstigt att hon är osynlig i politiken när hon har ett så knökfyllt semesterschema.
Skicka en kommentar